<3

Sitter och lyssnar på
"älskling, vart e du någonstans, jag ska hitta dig bara dig förståru?'".
Tänkte på er direkt, saknar er nu =/. Ni är fan bäst, dom här tre & ½ åren har varit så klockrena.
Känns sjukt jobbigt att inte se era ansikten när ja kommer till skolan hatar det. Kanske beror på att jag hatar min nya skola så mkt.. Men det är så jobbigt att inte klara sig upp för alla trapporna, att direkt när man kommer upp ser man era glada ansikten och hör någon som skriker: JASMINE! VAD SÖT DU ÄR. Och få massa kramar som får mig att le även om livet är skit.  Ni är underbara, ni har alltid kunnat få mig att le, alltid försökt få mig gå den rätta vägen.

Vi har fått så jävla mycket minnen genom åren, som typ när vi hade haft gympa och var i omklädningsrummet och fixa oss i en timme, eller skolavslutningen. Alla våra jävla filmkvällar, middagar, biobesök, dagar i stan, fester,
allt. Allt har varit så jävla roligt. Och alla grejer i Vinstagårdsskolan som vi gjort genom åren. Typ snövit, hajken, heavens gate (HAHA ISSA) vafan allt. Tre helt otroliga år, hoppas vi aldrig tappar kontakten, ni är alldeles för bra för det och ni står mig alldeles för nära. Ni e så jävla klockrena, vafan, alltid ni.

Och våra låtar ;
'tårar blir till is'
'mussången i askungen'
'klä av dig'
'tills natt blir dag' & massa fler.

Kan sitta hur länge som helst å skriva en fet jävla bibel, men ja pallar inte. Det blir bara massa tjabbel och ja kommer längre&längre ifrån det jag vill ha sagt.. men iallafall
jag älskar er
// Jasmine

Det där får sammanfatta mitt inlägg idag. Hade tänkt skriva om "val" och vänner, men det där säger ungefär allt jag hade velat komma fram till. Jag är en sån som dömmer folk kanske snabbt, och från början trodde jag aldrig att vi skulle bli så nära som vi blev. Det visar på hur fel man kan ha, innan man lär känna personer.