<3

Det kan ta tid, men tillslut någon gång kommer man att inse att det som var förut, förmodligen aldrig kommer bli samma sak igen. Det har tagit tid för mig. Närmare bestämmt ett och ett halvt år. Men nu tror jag att jag har gjort det.
     In i det sista hoppas man och intalar intalar man sig själv att KANSKE! Om jag bara ger det lite tid. Då kan det gå... men nej jag har slutat att tro det. Många gånger har jag trott och hoppats att om jag bara gör någonting annorlunda eller försöker lite extra..då, kommer allt bli som förut! Inte längre, det finns en anledning till att allt händer. Så kanske ska man bara låt det vara så. Har någonting en gång hänt, då går det inte att ändra på det.

Jag har svårt att glömma saker, så förmodligen kommer jag inte att kunna tänka som jag skrev ovan. Men det är så jag vill tänka. Hur ofta sitter man inte och tänker igenom exakt in i detalj vad som hände för att förstå vad som gick fel. Om och om igen går man igenom allt i sitt huvud. Jag är så fruktansvärt trött på det! Att man bara inte kan släppa det, lägga det åt sidan och inse att Nej, nu är det så här. Glöm det.



Ha det underbart allihopa
Erika