<3

Tänk att en bild säger så fruktansvärt mycket.
Jag tittade igenom mina fotoalbum nyss från när jag var liten. Såg en bild på min morfar och mig där jag var en liten bebis och låg på golvet på en filt och skrattade. När jag tittade på den höll jag på att börja gråta, bara att skriva det här gör att jag får tårar i ögonen.

Det har gått många år nu men jag är fortfarande lika ledsen över det och jag  tänker på det var och varann dag. När jag går förbi den plats där fritids låg tänker jag på när han hämtade mig. Vi åkte hem till honom och skulle äta middag och varje gång frågade han: Vad vill du äta till middag idag? Och jag svarade alltid Pannkakor! Sen åkte vi hem till honom och åt pannkakor med sylt, fast han kallade det alltid för plättar och han använde den lilla stekpannan så att de inte skule vara så stora.
På sommaren var jag alltid hos honom och Maisi på landet. Vi tittade på Allsång på Skansen och åt middag på terrassen på framsidan. Och på dagarna badade vi, åkte ut med båten och ibland gick vi upp till stenbrottet.


(Tror den här bilden är från hans begravning)
Han var min bästa vän

Ha det underbart allihopa
Erika