fortfarande vaken
Klockan är halv fem på morgonen och jag kan bara inte somna... det är helt sjukt. Jag har testat det mesta känns det som. Tittat på tv, läst massor och bara försökt blunda och somna. Ingenting fungerar. Hur mycket jag än läser så kommer jag inte in i de där stadiet då jag är så trött att jag inte kan hålla ögonen öppna, när jag har släkt alla lampor och bara ligger och försöker sova ja då börjar jag tänka på massa andra saker istället. Tänkte nu testar jag det här, skriver lite och sen kanske jag kan slappna av.
Jag kom att tänka på en dag i skolan, det var nu på Spånga gymnasium men i början av ettan om jag inte minns fel. Detta var en period då jag hela tiden lyckades låsa in mina nycklar i skåpet. Jag var praktiskt taget stammis hos vaktmästaren kändes det som. Fyra eller fem gånger tror jag det hände under hela det året, något som är väldigt mycket för mig med tanke på att det inte hände en enda gång i Vinstagård. I alla fall... Den här gången upptäckte jag det inte fören sista lektionen var slut. Jag gick som vanligt till vaktmästaren men den här gången var han inte där, jag gick tillbaka till skåpen och som tur var va Josef, George kvar tror även Jimmy, Sandy och Robin var där. (Minns inte helt vilka det var). Tillsammans försökte vi "lirka" upp låset som de gör i filmer med hårnålar, vi sparkade på det och försökte till och med rycka sönder det. Ingenting fungerade. Jag och någon mer gick tillbaka till vaktmästaren, han var fortfarande inte där. Vi försökte ringa honom på alla de nummer som fanns uppskrivna men han svarade inte vi gick till och med runt i skolan och letade efter honom men det verkade som att han hade gått hem för dagen. Kul för mig... mitt busskort var inlåst, min jacka var inlåst, mina nycklar var inlåst. Allt jag hade var min mobil. Killarna i klassen fixade en fejkad bussbiljett till mobilen och jag testade att ringa hem (kanske var någon hemma?). Jag hade väldig tur den dagen, för pappa var hemma haha. Så nästan en timme efter att vi slutade klev jag och Robin på bussen på väg hem, jag utan jacka eller väska eller något med bara min mobil haha. Och jag kommer ihåg så väl att jag kände mig så glad, för att de hade brytt sig och försökt hjälpa mig... : ) Tänk att små saker ändå kan göra så mycket.
Ska försöka sova nu igen.
Ha det underbart allihopa
Erika
Jag kom att tänka på en dag i skolan, det var nu på Spånga gymnasium men i början av ettan om jag inte minns fel. Detta var en period då jag hela tiden lyckades låsa in mina nycklar i skåpet. Jag var praktiskt taget stammis hos vaktmästaren kändes det som. Fyra eller fem gånger tror jag det hände under hela det året, något som är väldigt mycket för mig med tanke på att det inte hände en enda gång i Vinstagård. I alla fall... Den här gången upptäckte jag det inte fören sista lektionen var slut. Jag gick som vanligt till vaktmästaren men den här gången var han inte där, jag gick tillbaka till skåpen och som tur var va Josef, George kvar tror även Jimmy, Sandy och Robin var där. (Minns inte helt vilka det var). Tillsammans försökte vi "lirka" upp låset som de gör i filmer med hårnålar, vi sparkade på det och försökte till och med rycka sönder det. Ingenting fungerade. Jag och någon mer gick tillbaka till vaktmästaren, han var fortfarande inte där. Vi försökte ringa honom på alla de nummer som fanns uppskrivna men han svarade inte vi gick till och med runt i skolan och letade efter honom men det verkade som att han hade gått hem för dagen. Kul för mig... mitt busskort var inlåst, min jacka var inlåst, mina nycklar var inlåst. Allt jag hade var min mobil. Killarna i klassen fixade en fejkad bussbiljett till mobilen och jag testade att ringa hem (kanske var någon hemma?). Jag hade väldig tur den dagen, för pappa var hemma haha. Så nästan en timme efter att vi slutade klev jag och Robin på bussen på väg hem, jag utan jacka eller väska eller något med bara min mobil haha. Och jag kommer ihåg så väl att jag kände mig så glad, för att de hade brytt sig och försökt hjälpa mig... : ) Tänk att små saker ändå kan göra så mycket.
Ska försöka sova nu igen.
Ha det underbart allihopa
Erika
Kommentarer
Trackback
